tisdag 23 november 2010

2009 i bilder - del 1.



Genom åren har jag sett ett oräkneligt antal fula tatueringar, men något av det mest smaklösa är utan tvekan det här. Killen stod framför mig och mina kompisar när vi såg Motörhead på Roskildefestivalen i sommras. Jag kunde knappt tro mina ögon!


En rad frågor dyker genast upp i mitt huvud.
Var han vid sina sinnens full bruk när han fattade beslutet att tatuera in en streckgubbe med diare över hela ruggen? Finns det verkligen någon tatuerare med självaktning som går med på att göra något sånt här? Vad tyckte hans mamma om det hela?

P.S! Turbonegro-tatueringen på hans vad kan betyda att killen är norrman, (ni får dra era egna slutsatser om detta).

På filmfronten (nästan) intet nytt


Smurferna ser rätt skumma ut, mina förväntningar på den här filmen är minst sagt låga, trots Hank Azaria som Gargamel. Faktum är att jag blir lite smådeppig över att se hur filmbolaget misshandlar mina blåhudade barndomsvänner.

Jag får väl glädja mig med att Dredd ser betydligt mer lovande ut. Karl Urban känns som ett bra val i titelrollen. Å andra sidan behöver inte det betyda något, Josh Brolin kändes klockren som Jonah Hex men filmen var rätt bedrövlig.

måndag 22 november 2010

Ständigt dessa självporträtt


När man som jag (och väldigt många andra) jobbar med att producera bilder för tryck händer det emellanåt att kunder ber om ett självporträtt att publicera i samband med någonting som man gjort. Nu senast var det barntidningen Tivoli som ville ha med porträtt av de medverkande i sitt julnummer. Eftersom få av mina självporträtt lämpar sig för barnaögon gjorde jag ett nytt.

fredag 19 november 2010

Rykande färskt från ritbordet


Har precis färdigställt ett gäng bilder åt Rockymagasinet, vet inte vilket nummer det är för men jag hojtar till så snart som det finns ute i affärerna.

What I want for christmas...


... is apes!

Om någon nu skulle ha lust att göra mig glad så vet ni vad som gäller.

torsdag 18 november 2010

Skäggigt värre


Påfallande många av mina herrbekanta stoltserar med skägg av olika former. Ingen av dem är dock lika hårig som studiokollegan Robin (Johanna Kristansson undantagen). Jag gillar skägg, har alltid haft ett gott förhållande till ansiktsbehåring. När jag var liten hade min far en ståtlig mustasch av Burt Reynoldskaraktär, jag minns den som mycket imponerande. Denna mustasch försvann midsommaren 1984. Jag var fyra år gammal och förstod inte riktigt vad som hänt med farsgubben, det var ju något som inte riktigt stämde med hans ansikte. Vi for iväg ut på den västgötska landsbyggden för att fira traditionsenlig midsommar vid ett torp som en av mina morbröder hyrde. När vi steg ur bilen kom en av mina äldre kusiner fram och hälsade. Min far fick då en fråga om vart han gjort av mustaschen. han strök sin slätrakade överläpp och svarade att den låg hemma i byrålådan.
Jag tog detta påstående på fullaste allvar och började rota igenom byrålådorna så snart som vi kom hem. Men hur jag än letade så kunde jag inte hitta någon mustasch. Det enda mina spaningar ledde till var att jag lyckades irritera min mor genom att åstadkomma en fruktansvärd oreda i hennes tidigare så prydligt städade byrålådor. Efter att operation mustaschletande misslyckats gjorde jag mitt bästa för att försöka övertala min far om att låta mustaschen växa ut igen, men det hjälpte inte. Hans ansikte har varit mustaschlöst sedan dess.
Jag gjorde själv misstaget att raka av mig mustaschen förra vintern, något som jag genast ångrade.

När vi ändå är inne på tema skägg så kan jag passa på att berätta att jag under gårdagen besökte Åke Cato i dennes hem. Vad gjorde jag då där? Ja, det ska ni snart få bli varse...

tisdag 16 november 2010

Nu är den här


Hämtade precis boken med den långa titeln från förlaget. Om ni är nyfikna på den (vilket ni är) så lägger ni genast in en beställning (vilket ni gör) på lämplig webbbsida eller lokala bokhandlare (ni väljer själva vilket alternativ som passar er bäst).

Mumin enligt Jimmy


Den senaste tiden har jag fått äran att tolka två av allra största mina idoler. Förra månaden illustrerade jag som bekant en bok om Cornelis och nu har jag även gett mig på Tove Jansson. Den här gången rör det sig dock inte om någon bok utan om ett bidrag till Anthony Vukojevich fantastiska blogg Repaneled. Jag har helt enkelt lekt med illustrator och tecknat om en existerande serieruta. Tyvärr har jag inte tillgång till Tove originalruta på engelska, den borde finans med i den fjärde samlingsvolymen från Drawn & Quarterly. Om någon av er råkar ha den i sin ägo får ni gärna skicka över en scanning av rutan.

fredag 12 november 2010

Man kan aldrig få för mycket Cornelis


Nu var det oroväckande längesedan som jag hade tid att uppdatera bloggen. Idag kan jag dock inte hålla tassarna borta. Om någon nu skulle ha missat det så är det idag alltså årsdagen för Cornelis Vreeswijks bortgång, detta uppmärksammas inte minst genom Amir Chamdins film Cornelis som har premiär idag. På måndag anländer Kalle Linds bok Hej bröder lyssna nu till min historia! : Personligt om Cornelis sångvärld från tryckeriet.
För att hedra den mästerlige musikanten bjussar jag på en ännu en av mina illustrationer från boken, filmen ska jag se nästa vecka. Nu ska jag lyssna på Ballad om en gammal knarkare, jag rekomenderar er att göra detsamma.

onsdag 20 oktober 2010


En liten teaser från en grej jag jobbat med idag...

måndag 18 oktober 2010


Har precis färdigställt ett gäng illustrationer till en bok om en av mina absoluta favoritartister - Cornelis Vreeswijk.
Boken är skriven Kalle Lind och om allt går som det ska så borde boken finans ute i affärerna lagom till premiären för filmen om den den holländske stockholmaren.

onsdag 13 oktober 2010

En filosofisk, demokratisk och populistisk illustration


När jag i morse åt frukost med min kära hyresvärd Thomas Lunderquist på Lokatt media passade han på att fråga om jag hade möjlighet att göra en illustration åt radioprogrammet Filosofiska rummet som han är producent för. Nu kanske ni tycker att det här med illustrationer till radioprogram låter lite underligt men givetvis rör det sig om en bild till programmets hemsida. Klicka HÄR
för att se illustrationen i sitt rätta sammanhang.
Programmet sänds i P1 nu på söndag, (alltså 17 oktober 2010) kl 17:03.

tisdag 12 oktober 2010

Idag är första dagen i resten av ditt liv...


Första arbetsdagen i nya studion, det känns väldigt bra.

Mitt emot mig sitter Johanna Kristiansson djupt försjunken i såväl deadlines som facebookuppdateringar. Till skilnad från mig har hon redan hunnit göra sig ordentligt hemmastad i lokalen.

En av de roligaste sakerna med det här stället är det rika djurlivet, det var alldeles för lite hundar i Seriestudion.

fredag 8 oktober 2010

En fredagslåt


Är lite slö just nu, har slitit som ett djur hela veckan.
Idag tar jag mig dock tid att hedra den saligt insomnade femtioöringens minne genom att lyssna på denna upptagning med Cornelis från 1986.

måndag 4 oktober 2010

Lite hångelbilder

Det har varit lite segt på bloggfronten den senaste veckorna, jag håller som bäst på att städa upp efter fem stökiga år i Seriestudion och det tar rätt mycket tid i anspråk. Större delen av mina prylar är nu flyttade till Lokatt Medias lokaler på Norra Skolgatan och det känns väldigt bra, jag behöver verkligen ett miljöombyte. När jag som bäst höll på att städa igenom mina tillhörigheter hittade jag en mapp som jag inte öppnat på över sex år. I denna mapp låg en del skisser som jag glömt av, några skämtteckningar som faktiskt var rätt roliga, samt en teckning där jag kysser en annan man.


Bilden kommer från den allra första studio som jag någonsin satt i och väckte en hel del minnen till livs. 2003-2004 gick jag andra året på Serietecknarskolan i Malmö. Jag delade då studio med Lovisa Witt, Malin Biller och Kalle Bjelkefeldt, (det är den sistnämnde som utbyter saliv med mig på bilden). Jag har helt glömt varför vi gjorde teckningen men jag tror att det rörde sig om ett skämt av något slag. Hur som helst så satte jag och Kalle upp den färdiga teckningen på studiodörren. Dagen efter fick den sällskap av Malin och Lovisa som låtit sig inspirerats och gjort en egen hångelbild.



När vårterminen gick mot sitt slut passade jag på att lägga beslag på bilderna och har nog inte tittat på dem sedan dess.
Det irriterar mig att jag inte kan komma på det ursprungliga syftet med bilden, nu lär jag tillbringa alldeles för mycket tid med att tänka på det...