Saker ni inte visste om mig nr 346:

En gång i tiden hade jag en kort (men actionspäckad) karriär som polis.

Foto: Linus Wilk 1999

Hör och Häpna nr 1

Den enda skvallertidningen du behöver!

En digital favorit

En av mina favoritplatser på internet är utan tvekan bloggen Covered, en riktigt ambitiös sak som drivs av tecknaren Robert Goodin. Konceptet är mycket enkelt; serieälskande tecknare gör sina egna tolkningar av existerande serietidningsomslag. Ett nytt bidrag presenteras varje dag, året om. Hela sidan genomsyras av skaparglädje och kreativitet, själv bruakr ajg alltid börja min arbetsdag genom att kolla in dagens omslag. Själv har jag sett till att dra mitt strå till stacken. Hittills har jag haft med tre olika bidrag, det senaste publicerades i tisdags och kan beskådas HÄR.

2009 i bilder - del 1.

Genom åren har jag sett ett oräkneligt antal fula tatueringar, men något av det mest smaklösa är utan tvekan det här. Killen stod framför mig och mina kompisar när vi såg Motörhead på Roskildefestivalen i sommras. Jag kunde knappt tro mina ögon!


En rad frågor dyker genast upp i mitt huvud.
Var han vid sina sinnens full bruk när han fattade beslutet att tatuera in en streckgubbe med diare över hela ruggen? Finns det verkligen någon tatuerare med självaktning som går med på att göra något sånt här? Vad tyckte hans mamma om det hela?

P.S! Turbonegro-tatueringen på hans vad kan betyda att killen är norrman, (ni får dra era egna slutsatser om detta).

På filmfronten (nästan) intet nytt

Smurferna ser rätt skumma ut, mina förväntningar på den här filmen är minst sagt låga, trots Hank Azaria som Gargamel. Faktum är att jag blir lite smådeppig över att se hur filmbolaget misshandlar mina blåhudade barndomsvänner.

Jag får väl glädja mig med att Dredd ser betydligt mer lovande ut. Karl Urban känns som ett bra val i titelrollen. Å andra sidan behöver inte det betyda något, Josh Brolin kändes klockren som Jonah Hex men filmen var rätt bedrövlig.

Ständigt dessa självporträtt

När man som jag (och väldigt många andra) jobbar med att producera bilder för tryck händer det emellanåt att kunder ber om ett självporträtt att publicera i samband med någonting som man gjort. Nu senast var det barntidningen Tivoli som ville ha med porträtt av de medverkande i sitt julnummer. Eftersom få av mina självporträtt lämpar sig för barnaögon gjorde jag ett nytt.

Rykande färskt från ritbordet

Har precis färdigställt ett gäng bilder åt Rockymagasinet, vet inte vilket nummer det är för men jag hojtar till så snart som det finns ute i affärerna.

What I want for christmas...

... is apes!

Om någon nu skulle ha lust att göra mig glad så vet ni vad som gäller.

Skäggigt värre

Påfallande många av mina herrbekanta stoltserar med skägg av olika former. Ingen av dem är dock lika hårig som studiokollegan Robin (Johanna Kristansson undantagen). Jag gillar skägg, har alltid haft ett gott förhållande till ansiktsbehåring. När jag var liten hade min far en ståtlig mustasch av Burt Reynoldskaraktär, jag minns den som mycket imponerande. Denna mustasch försvann midsommaren 1984. Jag var fyra år gammal och förstod inte riktigt vad som hänt med farsgubben, det var ju något som inte riktigt stämde med hans ansikte. Vi for iväg ut på den västgötska landsbyggden för att fira traditionsenlig midsommar vid ett torp som en av mina morbröder hyrde. När vi steg ur bilen kom en av mina äldre kusiner fram och hälsade. Min far fick då en fråga om vart han gjort av mustaschen. han strök sin slätrakade överläpp och svarade att den låg hemma i byrålådan.
Jag tog detta påstående på fullaste allvar och började rota igenom byrålådorna så snart som vi kom hem. Men hur jag än letade så kunde jag inte hitta någon mustasch. Det enda mina spaningar ledde till var att jag lyckades irritera min mor genom att åstadkomma en fruktansvärd oreda i hennes tidigare så prydligt städade byrålådor. Efter att operation mustaschletande misslyckats gjorde jag mitt bästa för att försöka övertala min far om att låta mustaschen växa ut igen, men det hjälpte inte. Hans ansikte har varit mustaschlöst sedan dess.
Jag gjorde själv misstaget att raka av mig mustaschen förra vintern, något som jag genast ångrade.

När vi ändå är inne på tema skägg så kan jag passa på att berätta att jag under gårdagen besökte Åke Cato i dennes hem. Vad gjorde jag då där? Ja, det ska ni snart få bli varse...

Nu är den här

Hämtade precis boken med den långa titeln från förlaget. Om ni är nyfikna på den (vilket ni är) så lägger ni genast in en beställning (vilket ni gör) på lämplig webbbsida eller lokala bokhandlare (ni väljer själva vilket alternativ som passar er bäst).

Mumin enligt Jimmy

Den senaste tiden har jag fått äran att tolka två av allra största mina idoler. Förra månaden illustrerade jag som bekant en bok om Cornelis och nu har jag även gett mig på Tove Jansson. Den här gången rör det sig dock inte om någon bok utan om ett bidrag till Anthony Vukojevich fantastiska blogg Repaneled. Jag har helt enkelt lekt med illustrator och tecknat om en existerande serieruta. Tyvärr har jag inte tillgång till Tove originalruta på engelska, den borde finans med i den fjärde samlingsvolymen från Drawn & Quarterly. Om någon av er råkar ha den i sin ägo får ni gärna skicka över en scanning av rutan.

Man kan aldrig få för mycket Cornelis

Nu var det oroväckande längesedan som jag hade tid att uppdatera bloggen. Idag kan jag dock inte hålla tassarna borta. Om någon nu skulle ha missat det så är det idag alltså årsdagen för Cornelis Vreeswijks bortgång, detta uppmärksammas inte minst genom Amir Chamdins film Cornelis som har premiär idag. På måndag anländer Kalle Linds bok Hej bröder lyssna nu till min historia! : Personligt om Cornelis sångvärld från tryckeriet.
För att hedra den mästerlige musikanten bjussar jag på en ännu en av mina illustrationer från boken, filmen ska jag se nästa vecka. Nu ska jag lyssna på Ballad om en gammal knarkare, jag rekomenderar er att göra detsamma.