2007 i siffror

Under året som har gått har jag:

Illustrerat 7 böcker.

Tecknat motiv till 2 stora affischer.

Hållt 15 workshops i serieteckning.

Haft 8 föredrag.

Varit redaktör för 2 böcker.

Gjort 1 målning åt Neil Gaiman.

Skrivit 100 blogginlägg och ungefär lika många seriestrippar.

Vad vore en blogg utan en julhälsning.

Från byrålådan

En Tardiimitation med nästan fem år på nacken, känns fortfarande rätt okej stilmässigt, även om motivet inte är särskilt dramatiskt.

Hårda paket

Bilden får tala för sig själv

En apgangster

Vad kan egentligen passa bättre en kylig decemberdag?

Jönköpings hjältar

Jag har fått ett erbjudande om att hålla workshop i Jönköping på temat "Hjältar" nästa år. Det var två saker som gjorde att jag tackade ja, dels tycker jag att Jönköping är en trevlig stad och dessutom gick jag igång på temat. Det kommer dock inte bara att röra sig om superhjältar, men det passade bra till illustrationen. Under en hel vecka kommer de unga kursdeltagarna att lära sig allt om olika hjältar, från litteraturen, historiska personer m.m. Jag tar hand om seriebiten och hjälper dem att skapa egna hjältar. Jag hade älskat en sån här workshop när jag var tolv.

Två saker värda att nämna

1. Här om dagen var jag på konsert med Carl-Johan Vallgren, vilket var precis så trevligt som det låter. Den gode muiskanten pekade ut mig som sin efterblivne kusin vilket också var väldigt trevligt (även om det låter underligt).

2. Jag och en studiokamrat bokade tid för tarmsköljning åt en gemensam vän. I flera dagar gick vi och småfnittrade/gapskrattade åt vårt lilla tilltag. Igår fick vår kamrat ett mail från tarmsköljningskliniken där de meddelade att han var inbokad för en rejäl rensning i april. Problemet var bara att han inte uppskatatde skämtet utan tog illa vid sig. Då skämt aldrig är roliga om någon blir ledsen av dem ser jag detta som ett stort misslyckande. Det är rent utav så att jag skäms litegrand.

Vi tar en till

Ännu ett bortglömt alster från Jim Combo.

Skåpmat

För några år sedan utannonserade Metro en stripserietävling, jag och en ateljekompis slog våra kloka huvuden samman och skapade serien "Redax" under psuedonymen "Jim Combo". Vi var övertygade om att det här var precis vad en tidning som Metro behövde, en modern strippserie med en ung tjej i huvudrollen. Dessutom utspelades det hela på en tidningsredaktion. Kunde det bli bättre? Hur som helst så la vi ner väldigt mycket tid på tävlingen utan att ens vara i närheten av att vinna. Och med tanke på kvalitén på en del av de bidrag som faktiskt publicerades i tidningen så tog vi det lite som en förolämpning. Serien hamnade i byrålådan och har legat och samlat damm sedan dess. Vid en omläsning tycker jag själv att enEn del av våra strippar fortfarande känns helt okej medan andra inte funkar alls.

Ett rent mästerverk!

Den här månaden åker jag och mina kära kollegor Stina och Johanna runt på en liten turné bland Malmös skolor. Vi undervisar mellanstadieelever i serieteckning, vilket är väldigt en trevlig men samtidigt ganska ansträngande sysselsättning. Vår uppgift är att entusiasmera de unga eleverna och få dem att förstå grunderna i serieberättande, något som inte alltid är det lättaste. Emellanåt stöter vi på små stjärnskott, titat baar på bildexemplet här. Varför envisas jag egentligen med att försöka göra serier när det finns tolvåringar som är så mycket bättre. Den här killen äör ju smått genial! Man skulle kanske skicka in den här sidan till Galago...

Nosferatu

Har varit pappaledig ett par dagar då sonen legat sjuk i vattkoppor. Då han inte haft något ont utav sin åkomma har vi tillbringat tiden med att göra de saker jag tycker bäst om här i livet, titta på film, läsa böcker och rita monster.
Nosferatu är fortfarande filmhistoriens bästa vampyrrulle, bara så att ni vet det.

Spirou

Den här blev lite som en önskedröm för mig. Vem har inte drömt om att teckna Spirou? Det här är visserligen det närmaste jag någonsin kommer "the real stuff" men det kändes väldigt kul att sätta tänderna i ett sånt här jobb. Jag ville ge den en känsla av klassiskt albumsomslag och jag inbillar mig att det lyckades rätt bra. Artikeln är skriven av Fredrik Strömberg och handlar om synen på färgade i Spirous äventyr, vilket förklarar de båda pygmeérna i bakgrunden. För övrigt kan jag nämna att jag retuscherat bort de båda vildarna från den version jag har i min portfolio.
Är det här fjärde posten på en timma nu? Jag har tappat räkningen.

Morgondagen tillbringas i Köpenhamn tillsammans med den gode vännen Axel.

Manga

Om jag inte minns fel var det här en av de första illustrationer jag gjorde för Bild & Bubbla, tecknad under min härliga pappaledighet för ett gäng år sedan. Det enda jag egentligen har att säga om bilden nu är att den är rätt ful. Jag har gjort ett gäng sådana här gruppbilder nu (senast till ISV07) och har tröttnat på det lite enformiga motivet. Även denna bild är färglagd av Jakob Hallin. Jag gjorde en annan mangaillustration till samma nummer som var mycket bättre, så pass bra att jag återanvände den som illustration till min artikel i årets upplaga av Kulturtidskriftskatalogen.

Den här bilden har jag inte så mycket att säga om, det var två år sedan jag gjorde den och den bjöd inte på något större motstånd. Färgläggningen överlät jag på min medredaktör Jakob Hallin. Jag tyckte att den skulle ha en enkel färgläggning med två nyanser av samma färg, förslagsvis blått. Som ni ser tyckte Jakob detsamma.

Little Orphan Annie

Jag älskar Harold Grays sätt att rita ögon, de där stora vita ovalerna ger en lite kuslig stämning, ungefär som att alla hans figurer skulle vara zombies. Själva grundteckningen var inga större problem att fixa till, man behöver inte vara någon stor tecknare för att ta sig an Annie, seriens storhet låg alltid i manusen. Eftersom teckningsarbetet gick så lätt tillät jag mig att expermineterade med färgläggningen. Annie och hunden Sandy är kolorerade med pastel medan bakgrunden är en akvarell på ganska dåligt papper. Efter att ha scannat tuschteckningen separerade jag figurerna från bakgrunden. Jag har lagt ihop allt i photoshoplager med de två figurerna överst med pastelteckningen under. Därpå följer ett heltäckande brunt lager med väldigt låg opacitet och sedan kommer bakgrundens tuschteckning. Här har jag valt att ändra allt svart till brunt så att figurerna blir mer framträdande. Längst bak ligger självklart akvarellen. Ni som är bekanta med programet förstår vad jag menar.

Ännu en sen uppdatering, arbetet med seriefestivalen ISV har slukat all min tid. En trevlig nyhet är att vi äntligen fick ut ett nummer av Bild&Bubbla, därtill ett nummer som jag känner mig väldigt nöjd, (rent utav lite stolt) med. För att fira detta tänkte jag lägga upp några illustrationer jag gjort för denna blaska. Först ut är "Alley Oop" av Vince T. Hamlin. Jag behöver väl knappast påpeka hur kul det är att göra den här typen av illustrationer.

Nu var det en vecka sedan jag uppdaterade bloggen senast, tiden har inte riktigt räckt till (inte för att någon har klagat). Förra veckan höll jag workshops på Malmö konsthall och invigde utställningen som jag och Fredrik Strömberg knåpat ihop på bibliotekets serieavdelning. Samma dag testade jag för första gången att kallbada, vilket var mycket uppfriskande (såg en del underlig fysionomi i bastun).
Nu till helgen är det dags för festivalen "I seriernas värld". Jag kommer att hålla låda på scen vid två tillfällen. Dels ska jag intervjua Johanna Kristansson och dels ska jag leda en diskussion om seriefilamtiseringar.
För mer info om festivalen hänvisar jag till hemsidan www.isv.se

Bittra tankar

För två år sedan dog en kär vän till mig i fullständigt idiotisk trafikolycka. Han blev påkörd av en motorcykel som kördes av en total idiot, som inte bara saknade körkort och var alkoholpåverkad utan dessutom körde svarttaxi i 180KM/H!
Rättegången avslutades nyligen, jag läste en tidningsartikel där reportern beskrev den som "sorgligt skött", och jag kan inte annat än att hålla med. Föraren hade ihjäl två männsikor i kraschen och skadade en tredje så allvarligt att han fått men för livet. Vad tror ni att denna vettvilling dömdes til då? Svaret är 18 månaders fängelse och 25000:- i böter till den överlevande killen! Ett billigt pris för den skada han åstadkommit. Som om inte det vore nog så har killen fortsatt att köra bil och motorcykel efter olyckan, trots att han fortfarande saknar körkort. Han har någon underlig förklaring till att han blivit fråntagen sitt körkort på felaktiga grunder och därför tycker att han är i sin fulla rätt att köra så mycket han vill. Han tycker inte heller att olyckan är hans fel utan hävdar att han inte minns något av den.
Jag kommer antagligen att ångra att jag uttrycker mig såhär men det enda den snubben harv rätt till är en smäll på käften.

DEN OTROLIGE ÄVENTYRAREN DRICKER KAFFE

Har legat sjuk i helgen och tyckt synd om mig själv. Är inte i form för att skriva något hysteriskt roligt inlägg utan letade istället fram en halvtaskig serie jag gjorde för något år sedan. Själv så gillar jag titeln bäst.

Jaha, säger ni. Vad är det här nu då?
Det är Godzillas franska kusin säger jag med en självbelåten min.
Vad ska det vara bra för då? säger ni nedlåtande. Ni får väl gå till Malmö stadsbibliotek och kolla den 11:e November! Fräser jag tillbaka, innan jag med bestämda steg lämmnar rummet. Jag slår igen dörren mycket hårt efter mig.

Idag avslöjades vem som vunnit serietävlingen i tidningen Punkt.se
Det blev inte mitt och Axel Trumpfhellers bidrag "De ohyggliga" som kammade hem vinsten. inte heller vad det studiokamraten Malin Billers "Biller". Den stolte vinanren heter Franz Ung och kan nu stoltsera med att hans serie "Franz" numera är ett fast inslag på tidningens seriesida.

Att Jag och Axel inte vann tävlingen betyder inte att vi lägger ner serien. Den lever och frodas. Nyfikna kan läsa bitar av den på bloggen www.deohyggliga.blogspot.com ibland uppdateras den till och med.

En livs levande T-rex!

Min studiokamrat Hedvig bad mig "göra något fint" i hennes gästbok, föga förvånande blev det en dinosaurie.
Jag skulle inte ha något emot att sitta hemma och teckna urtidsdjur hela dagarna.

Det smittar av sig!

Fick detta vackra foto skickat till mig av min gamle vän Magnus. Han har lagt in sexbilden på mig och Bert som bakgrundsbild på alla datorer på Falköpings mejeris kundtjänst. Sån publicitet kan inte köpas för pengar!
Jag lärtde känna Magnus 1996 då vi båda jobbade på Skara Sommarland. Jag jobbade som karikatyrtecknare och han sålde t-shirts och allehanda krimskrams i en liten affär. När jag hade tråkigt brukade jag gå bort och störa honom. Ibland plockade vi blommor som vi gav till personalen på Burger King. En gång spred vi ut ett rykte om att en orm hade smitit från det lokala tropikcentret och smugit sig ner i en handväska. Vi tyckte att det var väldigt roligt, ända tills en stor bodybuilder dök upp och hotade oss med stryk för vårt lilla tilltag. Då fick vi hitta på andra saker för att roa oss.

Det finns ingen ände på vad man måste kunna teckna i det här yrket. Tidagare har det varit piratskepp, fågelhundar och Bill Gates, nu är det motorcyklar som gäller.

Alla dessa fans...

Fick ett mail om att bloggen låg länkad på www.buzz.bazooka.se När jag kollade upp det visade det sig att det var bilderna på min obscena t-shirt som lockat folks intresse. Det var smickrande att ta del av kommentarer som "hahhaha fan va brau!", "han är ju rolig.. å så rolig han är.. på riktigt" och "Vem FAAN är Jimmy??".
Men när någon sedan påstår att det hela är fejk tar jag lite illa upp, om man fejkar ett sånt foto är det ju inte roligt! Och vem är det egentligen som påstår att jag gjort samma sak med Gudrun Schyman? Är det någon som skojjar eller som påstår att de känner mig för att få lite cred? Jag har aldrig träffat Gudrun, men vi hade säkert gjort oss bra på bild tillsammans.
Frågan är hur jag nu ska toppa det här, helt plötsligt har jag 38 fans att ta hand om...

Den här bilden...

...kommer inom kort att dyka upp i de olika gratistidningarna och på olika internetforum. Den används som reklam för en seriekurs som säkert är jättebra, även fast jag inte har något att göra med den.

Den beryktade T-shirten funkar lika bra på okända människor också, som t.ex. min flickväns lillasyster eller en överförfriskad kvinna som däckat i Aftonbladets monter under bokmässan.

Jimmy vs. the svenska kändisarna rond 1.

Som ni själva kan se så hade jag barnsligt roligt på års bokmässa (om man bortser från det är med Druggebajset då). I specialdeisgnad T-shirt lät jag mig fotograferas med olika kändisar. Vad som förvånade mig mest var att Kristi Brud ställde upp, hon ska ha cred för det.
Fast det roligaste är ändå bilden med Agneta Sjödin där vi har "nullat". För den som inte visste det är "nullat" lite gulligare och inte lika kladdigt.

Kändisbajs!

Befinner mig just nu i Göteborg, närmare bestämt i Svenska mässans presscenter. Som ni säkert har märkt är det bokmässa, och i vanlig ordning finns jag på plats för nya, djärva och äventyrliga upptåg. Igår upptäckte jag den mycket trevliga pubben "Flying barrel" som hade ett helt fantastiskt ölsortiment. Efter att den tervliag krogen stängt gick vi vidare till PArk för att se om det hände något kul där, det gjorde det inte, det var fullt och skulle stänga. Toaletten fick vi i alal fall besöka. Så jag stälelr mig utanför närmsta toalett och väntar på min tur, (jag får vänta rätt länge), när dörren öppnas kommer Unni Drugeg ut. Jag går in, låser dörren och upptäcker att det är stopp i toan, det är bajs överallt, stanken fylelr hela rummet. Som om inet detta vore nog så finns det inte heller något toapapper. Det här leder till ett par frågor; 1. Är det Unni som har klossat igen avloppet? 2. Har hon torkat sig efteråt? Jag tror att jag ska söka upp henne vid någon signering och fråga. Tyvärr tänkte jag inte på att ta kort på eländet, det ahde säkert "Se & Hör" betalt mycket penagr för.

Jimmy Wallin
30:e September 2007
Svenska Mässan, Göteborg

Kitchig Hawaiibild

Vad kan väl passa bättre en grå septemberdag? Har en liten downperiod just nu (vilken bland annat härleder från att jag för några dagar sedan blev vittne till en våldsam misshandel). För att muntra upp mig har jag börjat experimentera allt mer med färg och olika tekniker. Hittills har det mest blivit dinosaurier och rymdmonster men även en del annat. Den här bilden kom till efter att jag bläddrat igenom en Taschenbok med liknande motiv.

Idag har jag en dålig dag, är hängig och deppig utan egentlig anledning. Jag är arrogant och otrevlig, missnöjd och smålöjlig. Som tur är så finns det botemedel mot sådana sinnesstämningar. När helst jag känner mig nere så surfar jag bara in på http://katastrofalaomslag.blogspot.com/ och skrattar käkpartiet ur led. Fulare skivomslag får man leta efter.

Orkar inte göra något ordentligt inlägg idag. Här kommer istället en strip från serien "De ohyggliga" som jag gör tillsammans med Axel Trumpfheller. Jag skriver manus och sköter färgläggningen, Axel tecknar på för brinnande livet.
Om det här faller er i smaken kan ni läsa mer hemskheter på www.deohyggliga.blogspot.com

Idag kan man läsa om fredagens prisutdelning på lite olika ställen.
Gaimanm själv verkade nöjd med det hela, åtminstonde att döma av hans blogg:

Last night I introduced Stardust to the Swedes and did a Q&A after. Today I was interviewed by the Swedish press, then did a book-signing, and then I was given the "Finn the Giant" Award. In the crypt of the Cathedral at Lund. Beautiful live music was played, the legend of Finn the Giant was retold, and I was made the second person, following the unfollowable Terry Gilliam in 2005, to be honoured with the award.

In addition to a scroll, and flowers, I was given an amazing piece of art as my Award -- a portrait of me as a Saint, of sorts, all framed and ready to hang.

Kan ni gissa vad jag har gjort idag?
Inte det nej, då får jag väl ta och berätta då.

Idag var jag på utdelningen av "Jätten Finn-priset" som annordnades i samband med Fantastisk Filmfestival i Lund. Priset går till någon som tagit fantasin till en ny nivå. Förra gången gick det till den Terry Gilliam, den här gången var det Neil Gaimans tur.
Priset består av ett diplom, en bunt rosor samt ett konstverk tillverkat enkom för pristagaren. Jaha, det låter ju trevligt säger ni, Vem hade gjort konstverket då?". Jo, det var det minsann undertecknad som hade knåpat ihop, och till min stora förvåning blev den svartklädde väldigt nöjd med det också.

Igår var jag på premiärvisningen av Gaimanfilmatiseringen "Stardust", en underhålalnde matinésaga som fick mig att önska att jag hade kunnat se den som tolvåring. Jag såg filmen tillsammans med kollegorna Patrik Norrman och Fredrik Strömberg, den sistnämde har skrivit texten som finns inlagd i tavlan. De som kan sin latin konstaterar att det rör sig om en omskrivning av "Fader vår".

I Seriernas Värld 2007

Då var jag färdig med motivet till årets upplaga av "I Seriernas Värld". Just nu känner jag mig lite trött på bilden men det kanske går över.
Mer information om fetsivalen finns på seriefrämjandets hemsida.

BAMZAI!!!

Sitter och slutför arbetet med affischen till seriefestivalen "I Seriernas Värld 2007". Jag gör japanifieringar av en rad västerländska seriefigurer. Jobbet är rätt kul men tar lång tid.

Kärt barn har många namn

Big Ben, the Thing, Bamsen, Dunderklumpen...
Oavsett vilket namn man föredrar är och förblir den här killen en av serievärldens häftigaste hjältar. Är inte superhjältar hela anledningen till att man överhuvudtaget försöker sig på att teckna serier?

Rättelse

Jag la ut den här bilden med en kärleksförklaring till Boris Karloff. Problemet var bara att den inte föreställer honom utan Rondo Hatton, en annan fin filmskurk. Nåväl, nu är det åtgärdat och jag har lärt mig att bara för att man hittar en bild med namnet "borisk03" på nätet behöver det inte vara Karloff på bilden.
Tack till Johan som rättade till mitt klantiga misstag. Han sitter säkert där i Göteborg och skrattar gott åt min enfald just nu.

En till

Ännu en sida från min ansökan. Utdraget kommer från en serie som skildrar mitt besök på Erotikmässan i Malmö 2007.

Tack och adjö Staffanstorp

Idag är min sista dag som konstnärlig ledare i Staffanstorp. Ungdomarna är trevliga men deras läsvanor förbryllar mig enmellanåt...

I´m from Springfield!

I kölvattnet av Simpsonsfilmen kommer en rad kringprodukter. Skojigats är nog hemsidan där man kan göra om sig själv (eller någon annan) till Simpsonfigur. Kolla själva på: http://simpsonizeme.com/

Apor

En vän till mig hörde nyligen av sig med en annorlunda förfrågan. Han bad mig göra en illustration föreställande en blind schimpans som skjutit sig själv i foten, (tydligen är det så som han uppfattar sin sambo då hon druckit för mycket alkohol).
Då jag inte brukar vara direkt nödbedd att teckna apor så kastade jag mig över uppgiften så fort jag kom tillbaka från min semester. Resultatet syns här ovan.

Så här kan det gå...

.. om man tar en tupplur på sin arbetsplats.

Seriefigur igen

Jag och min goda vän Kitty gjorde härom dagen ett oväntat gästspel i Johan Cedmar Brandstedts strippserie "Deathpiglet". Deathpiglet är en pantomimserie i stripserieform, vilket jag tycker är berömvärt. Strippfornmqatet är svårt nog att använda som det är. Att sedan göra det helt ordlöst är ännu svårare. Det roligaste med den här strippen tycker tycker jag själv (och jag är rätt säker på att ingen annan tycker så), är att Kitty är så pass myckert större än mig. Tänk er själva att se mig gå omkring på stan med en kopplad tvåmeterskatt i Hitlerkostym.
De intresserade kan få sitt lystmäte på www.deathpiglet.com

Itsy bitsy teeny weeny pälsbikini!

Jag har nu tagit de första stegen mot en karriär som modedesigner. Denna tvådelade pälsbikini kommer utan tvekan att bli sommarens stora modeplagg! Bikinin består av en mängd olika pälsbitar och tog sin lilla tid att få ihop. Den snygga västen hittade modellen Stephanie kvarglömd på en byggarbetsplats.

Det här är Bengt, Bengt Bengtsson. Bengt är den person som gett mig och Malin uppdraget att ansvara för Staffanstorps unga konstelit.

Staffanstorp i konstens tecken!

sedan en vecka tillbaka jobbar jag som konstnärlig ledare på konsthallen i Stafafnstorp. Tillsammans med min kära kollega Malin Biller har jag hand om en grupp ungdomar som tillsammans ska ordna en konstutställning om orten ifråga.
Lite lustig kombination, om n ågon hade bett mig göra en konstutställning om min hemort då jag var 16 hade det blivit en väldigt hatisk sådan.
Här hatar vi inte så mycket, det här är nog det glassigaste sommarjobbet man kan ha.
Tänk på alal andra tonåringar som klipper kommunala gräsmattor i hällande spöregn eller som torkar pensionärsbajs dagarna i ända. Det är nog de som är hatiska.