Kroppsmusik

"Det är roligt att prutta"
Detta sa min min treårige son till mig idag på vägen till dagis.
Varför han sa det vet jag egentligen inte, möjligtvis hade han funderat på det under en längre tid och kommit fram till en åsikt han ville dela med sig av.
Faktum är att han har alldeles rätt, hur vuxen och präktig man än är så slutar aldrig fisar att underhålla.

Min personliga favoritfisare är utan tvekan fransmannen Joseph Pujo. Under artistnamnet "Le petomane" gjorde han stor succé på Moulin Rouge och andra populära nöjesställen under det sena artonhundratalet. Pujo hade nämligen en ovanlig förmåga, han kunde utföra de mest häpnadsväckande konststycken med sin ändtarm som enda redskap.

Han upptäckte denna häpnadsväckande förmåga under sin tid i armén. Av någon underlig anledning lärde han sig att suga upp vatten med sitt anus och sedan låta det spruta ut likt en stor fontän. Krigskompisarna jublade.

Med tiden lärde han sig även att suga in luft så att han bland mycket annat kunde vissla, spela trombon eller blåsa ut ljus med röven. Under hela sin karriär arbetade han med att bredda sin repertoar, vilken bland kom att innefatta anala imitationer av allt från nygifta par till pansarkanoner.

År 1887, började han vid trettio års ålder uppträda inför en betalande publik. Han uppträdde på de största scenerna i europa och turnerade även en del i nordafrika.

Pujol fortsatte att uppträda fram till 1914 då två av hans söner tog värvning i armén. Nu var det slut på fisandet för Joseph, istället återgick han till sitt forna yrke som bagare.
Då han gick bort 1945 och lämnade han efter sig tio barn
och en förfärlig stank.

(Det där sista har jag lagt till själv)