tisdag 1 december 2009
Adele Blanc-Sec
Första gången jag bekantade mig med Jacques Tardis verk var hösten 1996. Jag hade börjat gymnasiet i Skövde och till min stora glädje upptäckte jag att stadens bibliotek hade en avdelning för vuxenserier. Här upptäckte jag många europeiska serier som var nya för mig. Ett av de album som gjorde allra störst intryck på den tonårige Jimmy Wallin var Epix utgåva av Just här tecknat av Tardi efter Jean-Claude Forest manus. Det var verkligen kärlek vid första ögonkastet, Tardis teckningar liknade ingenting jag tidigare sett och manusewt kändes betydligt mer vuxet än vad jag var van vid. Efter att ha plöjt Just här var jag sugen på att läsa mer Tardi men tyvärr fanns inget mer att tillgå. Det skulle dröja fem år och en flytt på fyrtio mil innan min hunger stillades. När jag började på serietecknarskolan i Malmö introducerade Gunnar Krantz mig för den serie som de flesta förknippar med Tardi, Adèles extraordinära äventyr. Serien var sprängfylld av monster, apmänniskor och missbildade typer med skumma baktankar,Tardi tycktes ha plockat allt som jag gillar och placerat det i ett fantastiskt återgivet Paris från början av 1900-talet.
Då vi lever i en tid då så gott som alla framgångsrika serier omvandlas till film har turen nu kommit till Adèles extraordinära äventyr. Filmen blir (till skillnad från Spielbergs Tintin) på franska och tur är väl det, det hade känts väldigt fel med en engelskspråkig Adèle. I regissörsstolen sitter Luc Besson, en man som av välvilliga filmkritiker brukar beskrivas som barnslig.
Luc Besson har väl aldrig varit någon av mina favoritregissörer, men när jag ser bilderna är det inte utan att man blir lite nyfiken. Filmen ska enligt ryktet innehålla både mumier och pterodactyler så det verkar som att manuset är baserat på existerande album. I rätt händer skulle det här kunna bli hur fantastiskt som helst, frågan är bara om dessa händer tillhör Besson. Själv hade jag nog föredragit att se Jean-Pierre Jeunet eller möjligtvis Tim Burton vid rodret men tyvärr är mina möjligheter att påverka sådant lika med noll. Vem vet, det här kanske är ett projekt som passar Besson som hand i handske. Förhoppningsvis tar scenograferna till vara på Tardis fantastiska stadsmiljöer.
Titelrollen spelas av för mig okända Louise Bourgoin, en tidigare väderpresentatör som sadlat om till skådespelare.
Etiketter:
Les Aventures Extrodinaire d’Adele Blanc-Sec,
luc besson,
tardi
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh, Adèle...
Jag kommer ihåg när jag 1979 hittade gratisboken "En bok om Carlsen Comics" vid kassan på Thörnqvists Bokhandel. I den presenterades en massa serier ganska ambitiöst. Och jag fascinerades av de där mystiska "serierna föt vuxna" som fanns längst bak i boken. Corto Maltese. Staden som inte fanns. Adèle.
Inte alltför många år senare hittade jag Adèle på biblioteket och snart lyckades jag även köpa albumen. De var precis så där mystiska och bra som jag gissade '79.
Fast det är nog tur att Tim Burton inte regisserar. Luc Besson är inte så kul, nej, men eftersom fransmän har en speciell mentalitet måste en frasman regissera. Och ja, jag ställer mig tveksam till Tintin gjord av icke-européer...
Åh, Adèle...
Jag kommer ihåg när jag 1979 hittade gratisboken "En bok om Carlsen Comics" vid kassan på Thörnqvists Bokhandel. I den presenterades en massa serier ganska ambitiöst. Och jag fascinerades av de där mystiska "serierna föt vuxna" som fanns längst bak i boken. Corto Maltese. Staden som inte fanns. Adèle.
Inte alltför många år senare hittade jag Adèle på biblioteket och snart lyckades jag även köpa albumen. De var precis så där mystiska och bra som jag gissade '79.
Fast det är nog tur att Tim Burton inte regisserar. Luc Besson är inte så kul, nej, men eftersom fransmän har en speciell mentalitet måste en frasman regissera. Och ja, jag ställer mig tveksam till Tintin gjord av icke-européer...
Skicka en kommentar